Jag har haft förmånen att få vara med från begynnelsen när Nbblk startades. En kväll i slutet av 70-talet blev jag uppringd av en pratglad beagleägare i Luleå, Ronny Torikka, mycket kunnig om de finska blodslinjerna på beagle. Jag själv hade då en unghund från Alebos kennel, drev det mesta han kom över främst älg. Vi blev medlemmar i Vbblk under ett antal år, tills några försvarsanställda i Boden visade intresse av att starta en egen klubb.
Grunden till det hela får vi nog ”skylla” på vår vän Curt-Christer Gustavsson även kallad C-C som bott och varit anställd inom försvaret ett antal år tidigare.
Ronny som hade en del finska kontakter, tillsammans med en tikägare i VbBkls, från Bygdeå vid namn Bengt Östling såg till att vi fick över en del bra hardrivare från den finska sidan. Ronny satt även en tid som avelsråd centralt. Han kunde ur minnet skriva ut en stamtavla i flera generationer.
Vi fick dessutom stifta bekantskap med ”Mr Gränsälvskampen” Sune Karlander från Haparanda som kunde språket och även hade egna kontakter. Detta innebar, att tack vare Sune som tidigare varit stövarägare, och hans brinnande intresse för beagle, nu i samråd med dom finska likasinnade visade intresse av att starta en sorts landskamp, vilken sedermera fick namnet ”Gränsälvskampen”. Under ett stort antal år utfördes provet på båda sidor gränsälven samtidigt, fyra svenska hundar på svenska sidan respektive fyra finska hundar på finska sidan, detta på grund av rabiesproblemet österut. Nu sen några år tillbaka vaccinerar vi våra hundar för att kunna starta på finska sidan vartannat år.
Man kan nog påstå att kampen ligger till grund för våra framgångar i harskogen. Viljan att vinna gör att klubbarna alltid ställer upp med det bästa materialet.
Efter att ha haft förtroende som ordförande i klubben i elva år och samtidigt varit med om dess framgångar, ökande jaktprovsstarter samt ökande medlemsantal, tyckte jag att det fick räcka. Nya krafter som brinner för uppgiften måste få ta över.
Det finns en samstämmig vilja inom klubben att bevara beaglen som en utomordentligt duktig hardrivare. Framgångarna vi nått med våra beaglar beror nog på vår envishet i att inte ge vika på våra åsikter, angående beaglens användbarhet. Vi ligger nog i topp med högst antal jaktprovsstarter och de jämnaste resultaten i landet.
Som det låter när ni läser detta, kan man få den uppfattningen att allt är frid och fröjd, men vi bedriver en ständig kamp mot starka krafter söderut. Eftersom vi haft och har medlemmar som jobbat och jobbar centralt får vi information om vad som pågår. Det pratas om allroundhundar, viltspårchampionat, utställningshundar samt förenklade jaktprovsregler.
Vi kämpar vidare, vi i Nbblk. Vi vet vad som krävs, vi viker oss inte i vår övertygelse.
Hälsningar från en nyss avgången ordförande, Håkan Gunnarfelt.