Avelskälla
De flesta Norrbottens beaglarna härstammar i dag från den generation hundar som figurerade under Gränsälvskampens första år. Kampens betydelse till avels vägval har haft stor betydelse för beaglens jaktliga utveckling i Norrbotten. Numera har som ringarna i vattnet ”våra” linjer spritt sig till uppfödare och jägare i hela landet.
De språkproblem som ibland uppstått har klarats upp i god nordisk anda med en hel del humor som krydda. Vid premiärprovets genomgång av registreringshandlingarna sökte den finske kommissarien hjälp med att skriva in Fredrik Schmitds Franros Cool Prominent Candy i deltagarlistan, men det tog tid. Med viss hjälp av bl.a. undertecknad blev hundens namn skrivet i listan. Min hund stod sedan närmast i tur att föras in i listan. Med nervositet i blicken frågade kommissarien om namnet. Innan jag hann svara så hördes vår kassörs Henry Sundlings röst, Lili Karlander. Kommissarien blev synbart mycket lättad när jag rättade det till enbart Lili.1990 var vi i Norrbottensklubben ansvariga för värdskapet. Vid genomgång av provförutsättningarna och inskrivning visade det sig att en av finska hundarna inte infunnit sig. När sedan en annan av deras beaglar tvingades bryta provet var det upplagt för svensk seger. Men inte, med dubbelseger nådde de finska hundarna 16 poäng. De våra kom också till samma poäng, men med segrande hund i finska laget tog de hem lagvinsten. I det provet gick jag domar aspirant. Alfons Karlsson, Umeå var domare.
Ett annat minne är från 1996 då jag bedömde Kesman Lauras prestationer en solig höstmorgon i en provruta söder om Torneå. Laura drev tapptfritt i 80-talet minuter. Vi såg haren flera gånger skuttande över en skogsbilväg som korsade området, sen plötsligt blev det helt tyst. Raimo Vastapuu, hundens ägare försökte förgäves pejla in Laura men trackern funkade inte. Timmen gick och det blev noterat dödtappt i mitt kort. Då kom en älgjägare körande på skogsbilvägen, han sa sig ha hört drev invid Torneås travbana c:a 4 km från vår provruta. När så Raimo och jag kom närmare travbanan så började vi allt tydligare höra Lauras flertoniga drevskall. Förflyttning skedde för nytt släpp. Nu visade Laura att det går att hitta hare även om solen torkat bort de färskaste nattslagen. Hon drev den andra haren tapptfritt till första pris och blev provvinnare knappt före Birketuns Maja. Raimo Vastapuu har med Laura och Huuhkajan Jakke tagit hem segerpokalerna. Hans nordiska mästare Konttikuusen Jeppe har deltagit i flera Gränsälvskamper med som bäst en andra placering. En som roffat åt sig pokaler från kampen är Sjulsvikens Affe med tre segrar i följd. Med det rensade han hem vandrings-priserna.
När jag skickade in finsk championats ansökan för Lili blev svaret avslag från kennelklubben. Jag tog då kontakt med Beagles representant i jaktprovskommittén för att få en förklaring. Svaret blev ungefär följande: Ni borde väl begripa att kravet för championat är att hunden skall ha utfört provet på finsk mark. Eftersom finska kennelklubben godkänt Gränsälvskampen som internationellt prov hörde jag mig för om vad man grundat detta på. Svaret var att man från finskt håll anser att initiativ likt detta skall på alla sätt uppmuntras. Som bevis på sin värdering av provet bevistades det av ledamot från deras avelskommitté. Stärkt av den finska synen på meriteringen vände jag mig till svenska kennelklubbens vd Uddman. Han förvånade sig över det besked om avslag vi fått och lovade ta tag i ärendet. Ganska omgående kom skriftligt besked om att kampen nu erhållit även svenskt godkännande för CACIT.
Så har Gränsälvskampen fortsatt och fyller 24 år i höst (2012). Kampen håller hög prestationsnivå med numera två helt jämna lag. Man kan utan överdrift påstå att våra hundars breddmässigt jaktliga standard höjts så att klubben idag kan välja mellan minst tio helt jämna hundar till kampen.
Haparanda och Överkalixprovet är nu två av landets till antalet starter största jaktprov. Håkan Gunnarfelt, som var vår ordförande i elva år lämnade vid årsmötet över stafettpinnen till Erik Nilsson.
Erik får nu överta ledningsansvar för en mycket aktiv och välskött klubb. Han är väl inarbetad i styrelsen och har i alla avseenden visat på god kompetens att klara av ledningsuppgiften.
Norrbottens Beagleklubb verkar fortsättningsvis för höjning av de jaktliga egenskaperna hos beaglerasen.
Sune Karlander, kontaktman för Gränsälvskampen.